Borde inte varje person fokusera på att förbättra hur de hanterar press generellt sett och inte bara på hur de gör det på arbetet?

Jag publicerade nyligen en artikel med titeln ”5 korta saker alla borde känna till om utbrändhet” och fick två frågor på denna artikel som jag nu besvarar i en artikel var. Förra veckan besvarade jag frågan ”Tenderar vi att skylla stress på arbetet oavsett vad som pågår i vårt privatliv?” Om du inte läst den artikeln rekommenderar jag att du läser den artikeln först, eftersom denna artikel delvis bygger på den. Den andra frågan jag fick var:

Fråga två: Borde inte varje person fokusera på att förbättra hur de hanterar press generellt sett och inte bara på hur de gör det på arbetet?

I förhållande till den fråga jag besvarade i föregående artikel, refererad till ovan, har jag förstått denna fråga att vara tvådelad:

  • Borde inte personer självständigt förbättra hur de hanterar stress?

  • Borde inte ansvaret att hantera stress ligga på individen och inte hos arbetsgivaren?

Svaret på båda dessa frågor är ”Nej”.

I korthet: En mängd forskningsstudier har visat att socialt stöd påverkar fysisk och psykisk hälsa positivt. När vi upplever stress under en längre tid kommer både den fysiska och mentala hälsan att påverkas negativt. Således är det fördelaktigt för hälsan att be om hjälp och stöd. Därför kommer en anställd som ber om stöd, när hen är stressad, vara mer fördelaktig för företaget än den anställda som lider i tystnad.

Låt oss titta på detta i mer detalj.

När man i forskning tittar på hur individer förhåller sig till pressade situationer talar de om människans motståndskraft och hennes ”förmåga att hantera” stress (Eng. ”resilience” och ”coping skills”). Låt mig börja med att klargöra vad som avses med ”förmåga att hantera”. Med ”förmåga att hantera” stress avses alla medvetna försök att hantera och ändra på hur du ser situationen, som hjälper dig behärska, reducera eller tolerera en stressig situation. Det är en process och inte ett resultat.

Hur motståndskraftig en person är till stress beror på hormoner och är därför inte alltid möjligt att påverka utan medicinering. Å andra sidan, förmågan att hantera stress är något som kan förbättras, men kanske inte i en utsträckning som räcker för varje situation. Därför är en persons möjlighet att förbättra hur hen förhåller sig till pressade situationer begränsad.

“Med socialt stöd kommer din kropp

reagera mindre på stressfulla situationer”

En person som är orolig/ängslig, deprimerad, känslosam, pessimistisk eller känslig för andras sinnestillstånd kommer vara mindre förmögen att hantera pressen från stress. En person som är optimistisk, har ett syfte med livet, tolkar om situationer till något positivt, och upplever att hen utvecklas kommer klara sig bättre, och socialt stöd är viktigt. Eftersom stress kan göra dig orolig/ängslig, deprimerad, känslosam, pessimistisk och känslig är det uppenbart att man är mindre förmögen att hantera press när man är stressad.

Forskning har även visat att lågt socialt stöd i stressfulla situationer orsakar ökade fysiska reaktioner till stress så som högre blodtryck, högre puls och högre kortisolnivåer (ett stresshormon). Med socialt stöd, reagerar kroppen mindre på stressiga situationer.

Att be om hjälp och få stöd i stressfulla situationer är därför en förnuftig sak att göra eftersom det kommer hjälpa dig att klara av situationen bättre. Detta eftersom din kropps fysiska reaktion på stressen kommer vara mindre och du kan få hjälp att se situationen mer positivt.

“Välj den person som kommer ge

dig den typ av stöd du behöver”

Även om ”det” du är stressad över är något på jobbet, behöver du inte nödvändigtvis prata med något på arbetet. Initialt kan det vara en partner, en vän, en förälder eller någon med professionella kvalifikationer inom mental hälsa (kurator, terapeut, psykolog etc.) som är rätt person att prata med. Försök att välja den person som kommer ge dig den typ av stöd du behöver för tillfället: Behöver du känslomässigt stöd, ett annat sätt att se på situationen eller praktiska tips kring vad du kan göra för att lösa den?

När du känner att du fått lite perspektiv på situationen och/eller känner dig känslomässigt bättre förmögen att hantera den, så kan du även vända dig till någon på jobbet för stöd eller hjälp.

Förmågan att hantera stress, och din motståndskraft, är avgörande när du är i en stressig situation. Om du väljer rätt tidpunkt att göra det, kan det vara bra att öva sin förmåga att hantera stress och sin motståndskraft. Dessa förmågor är något som ofta tränas i olika varianter av Kognitiv beteendeterapi (KBT)1.

Forskning har visat att KBT är effektiv och, för de flesta, en säker terapimetod som kan användas på olika sätt. Jag rekommenderar att du tar hjälp av en terapeut eller psykolog för att hitta den typ av KBT som fungerar för dig och för att säkerställa att du övar upp dina färdigheter i en säker omgivning.

KBT fungerar genom att du lär känna dig själv tillräckligt väl för att veta:

  • vilken typ av situation(er) som vanligen orsakar dig stress;

  • hur du reagerar på sådana situationer;

  • hur du kan agera eller tänka för att hantera situationen bättre; och om möjligt

  • varför denna situation gör dig stressad.

Detta kommer hjälpa dig att må bättre i stressiga situationer. Det kommer även hjälpa dig att förbereda dig när du vet att en situation kommer bli stressig, vilket kan göra den mindre stressfull för dig.

“Vill någon träffas 05:00?”

Jag vet, till exempel, att om jag har ett möte nästa dag på en plats som jag inte tidigare besökt, kommer jag vara stressad. Jag vet också att jag högst sannolikt kommer vakna extra tidigt sådana dagar och inte kommer kunna somna om.

För att hantera sådana situationer undviker jag koffein dagen före mötet och går och lägger mig en timme tidigare än normalt på kvällen, om möjligt. Om jag har tid och möjlighet kan jag även besöka adressen några dagar i förväg för att vara säker på att jag vet vart jag ska. Jag är också ett stort fan av Googles kartors gatuvy funktion.

Jag vet att denna typ av situation orsakar mig stress eftersom jag verkligen inte tycker om att var försenad och är rädd att jag kommer bli sen.

När man ser situationen sammanfattad såhär kan orsaken till stressen och lösningen på situationen verka uppenbar. Men utan hjälp av en terapeut som guidade mig igenom KBT är jag inte säker på att jag skulle kommit till rätt slutsats. Orsaken till att jag är stressad över ett möte skulle lika gärna kunna vara en rädsla för att möta nya människor, en rädsla för att glömma något mötesmaterial jag behöver etc.

Om du känner dig överväldigad, känner att du inte kan hantera situationen, har självmordstankar eller om du använder droger och/eller alkohol för att hjälpa dig att hantera stressiga situationer rekommenderar de flesta hemsidor med tillförlitlig medicinsk information att du pratar med en person med professionella kvalifikationer inom mental hälsa (kurator, terapeut, psykolog etc.) för att få hjälp.

Jag skulle säga, oavsett vad dessa sidor säger: Om du känner att situationen är mer än du klarar av, så det för mycket för dig, och du borde be om hjälp. Forskning har visat att detta är en hälsosammare väg att gå än att försöka förbättra hur du hanterar den press du är under på egen hand, medan du samtidigt befinner dig i en stressad situation.

  1. Vänligen notera att KBT ska i början inte utövas utan vägledning från en terapeut och är inte en passande terapimetod för alla.


  1. Trotts att denna artikel publicerades 1980, och att forskningen kring stress har gjort stora framsteg sedan dess, gäller deras definition av "förmåga att hantera" fortfarande.

Källor

  • Folkman S, Lazarus RS. An Analysis of Coping in a Middle-Aged Community Sample.2 Journal of Health and Social Behavior 1980 Vol. 21, No. 3. DOI: 10.2307/2136617

  • Ozbay, F, Johnson D.C, Dimoulas E, Morgan CA, Charney D, Southwick S. Social support and resilience to stress: from neurobiology to clinical practice. Psychiatry (Edgmont). 2007 May; 4(5). PMCID: PMC2921311

  • Smith BW, Zautra AJ. Vulnerability and Resilience in Women With Arthritis: Test of a Two-Factor Model. Journal of Consulting and Clinical Psychology 2008, Vol. 76, No. 5. DOI: 10.1037/0022-006X.76.5.799

  • Satterfield J. Coping With Stress: How to Survive in a Fast-paced World. Minding the Body: Cognitive-Behavioral Stress Reduction.1 University of California Television (UCTV) 2012. https://www.youtube.com/watch?v=0BbHW3H_xmo